Sundag 18:e Nåvembar
2012-11-18: Raikis dag
Om man har en raik innebär det att man har en bena i håret. Efter gammalt skulle kvinnorna ha raik mitt i pannu ettar nasar och männen alltut raiki ettar vänstre auge.
Laudag 17:e Nåvembar
2012-11-17: Ainestrysars dag
Enen är fantastisk, för hela busken kan användas. Enris till rökning och drickbryggning, virket till bandtäunar, slöjd och stegpinnar, enbären som viltkrydda samt enruskor, ainestrysar, som vägmarkering på vintern.
Fredag 16:e Nåvembar
2012-11-16: Bjaurlukus dag
Bjaurluku är det trekantiga förbindningsbräde som sitter i de båda stävarna på t.ex. en tvåmänning. På Fårö säger man stammluka.
Laudag 10:e Nåvembar - Torsdag 15:e Nåvembar
2012-11-15: Femhåntns dag
Har man inga bestick när man skall äta så får man ta till femhåntn. Det betyder att man äter med handen, som ju har fem horn (=fingrarna).
2012-11-14: Sladdpåstns dag
Sladdpåst är ett nygutniskt ord för e-post. För att kunna skicka sådan post måste man använda rump-a, det vill säga snabel-a.
2012-11-13: Motvädarsdagen
Det finns ju sådana dagar, då man har motvädar, motvind, åt vilket håll man än går eller cyklar. Allting annat kan också vara emot en, men det går över till nästa dag eller nästa vecka.
2012-11-12: Släkus dag
Släkå, eller släke är olika sorters tång och alger från havet. Den har bärgats vid stranden och sedan använts som gödsel på åkrarna, särskilt till potatisodling på magra grusjordar.
2012-11-11: Ofars dag
Ofar betyder vår far eller far i huset. Det är inte säkert att han behöver eller vill ha någon ny slips på fars dag, men det är en lämplig dag för hans favorittårta.
2012-11-10: Sunkunus dag
Sunkunu är sonhustrun, svärdottern. Kunå, eller kune är ett gammalt, numera ovanligt ord för gift kvinna eller hustru. Kone skrivs det på danska, men det uttalas ju inte riktigt så.
Måndag 5:e Nåvembar - Fredag 9:e Nåvembar
2012-11-09: Tråikällinggars dag
På 1700-talets och 1800-talets Gotland fanns stickerskor, tråikällinggar, som tillverkade tröjor och som medföljande på kalkskutor tog sig till Stockholm för att sälja sina alster.
2012-11-08: Murrättpannkakus dag
Murrättpannkakå är en god traditionell höstlig maträtt. Man blandar ganska mycket finrivna morötter i en vanlig pannkakssmet, häller i långpanna, täcker med äppelklyftor och gräddar den i ugn.
2012-11-07: Ståppvästns dag
Ståppväst är en storväst av dubbelt tyg, vadderad som ett täcke. Den är ett bra plagg som förebygger ryggvärk efter tungt kroppsarbete genom att hålla ryggen varm i vinterns iskalla blåst.
2012-11-06: Tukdagen
När novemberdimman tätnar och dagarna är korta och mörka, är det inte så lätt att se ljust på tillvaron. Dimma heter tukå eller tuke, tjåkkå eller tjåkke på gutamål.
2012-11-05: Fagavädarsdagen
Under hela fagavädarsdagen är det uppehållsväder, och somliga höstar är den här dagen efterlängtad. Nu kan man göra alla utomhussysslor som har fått vänta länge, under många regniga dagar.
Sundag 4:e Novembar
2012-11-04: Lummdystdagen
Lummdystn är en liten flaska med brännvin i som man kan ha med sig i lummu, fickan. I Sverige kallar man den för fickplunta.
Laudag 3:e Nåvembar
2012-11-03: Sleiars dag
Sleiar, slånbär, blir godare efter en frostnatt, då den kärva smaken mildras. En natt i frysen har samma effekt, och sedan kan man tillverka saft eller likör med fin arom.
Fredag 2:a Nåvembar
2012-11-02: Kyldnati
Ibland blir det frost i september och ibland dröjer det till början av november innan den första frostnatten, kyldnati, kommer. Den har en förödande inverkan på dahlior, squash och andra värmeälskande växter.
Torsdag 1:a Nåvembar
Kåilus dag
Kåile är en ho, t.ex. en grisho, där mat och vatten serverades. Till hönsen hade man förr ofta en urgröpt sandsten. Man kan också göra a langg kåile ti lambi.
Onsdag 31:a Åktobar
2012-10-31: Smakräkis dag
Höns, grisar och kalvar kallades för smådjuren, dom skulle ha ett extra mål mat mitt på dagen. Smakräk finns det annars gott om av många hundra slag som kattar u hundar u pinnsvein u rakk.
Teisdag 30:e Åktobar
2012-10-30: Ofålkis dag
Ofålki betyder vårt folk, alla i familjen eller släkten. Det här är en dag att tänka på dem, och det gäller även alla våra anhöriga som vi minns men som nu är borta.
Måndag 29:e Åktobar
2012-10-29: Flaugdagen
En flaug är en vindflöjel. Det är viktigt att man kan se åt vilket håll vinden blåser i synnerhet om man skall bedriva fiske. Eller segla.
Sundag 28:e Åktobar
2012-10-28: Verkfates dag
Verkfate var en kista som t.ex. smeden förvarade sina verktyg i när han skulle ta dem med sig någonstans. Idag passar det väl bättre att översätta det med verktygslåda.
Laudag 27:e Åktobar
2012-10-27:Stanggslagsdagen
Stanggslag är en mycket användbar knop, t.ex. när man skall förtöja sin båt vid bryggan. På svenska kallas den dubbelt halvslag.
Fredag 26 Åktobar
2012-10-26: Fäi-Jakådagen
Jakob Karlsson, Fie i Lau, har betytt så mycket för gutamålsforskningen att hans årsdag blir Fäi-Jakådagen. Han skrev över 200 långa brev på gutamål till Mathias Klintberg, som bland annat var språkforskare.
Torsdag 25:e Åktobar
2012-10-25: Flåitdagen
Flåit betyder grädde. Om man flåitar av något så innebär det att man skummar av något på ytan, t.ex. grädden av mjölken eller fettet från en köttsoppa.
Onsdag 24:e Åktobar
2012-10-24: Kymbeldagen
A kymbel är ett märke som fungerar som markering. Det kan vara en bock i kanten, ett bomärke, en logotype eller ett gränsmärke i skogen. Gutamålsgillets eget kymbel kan beskrivas som a G-runå ei en rundail.
Teisdag 23:e Åktobar
Lummguttdagen
När förrådet av äppel- och pikkgåttar var fyllt på hösten kunde man få lite torkade äppel- och päronklyftor i fickan, lummu, när man skulle ge sig ut i arbetet eller till skolan. Lummgutt kan även bestå av annat godis.
Måndag 22:a Åktobar
2012-10-22: Löigdalars dag
Löigdalar är gutamålets ord för skrattgropar. Många tycker att detta är ett av våra allra vackraste ord.
Sundag 21:a Åktobar
2012-10-21: Stumbeldagen
Allt togs tillvara i skogen förr, även stubbarna. Tallstubbarna skulle vara minst trettio år gamla för då fanns bara tjärveden, faitvidn, kvar. Stubbar av gran användes ofta till båtspant eller till att elda med.
